Kärnan i Synligt Lärande för lärare

 

Hatties syfte är att åstadkomma förbättringar i skolan, och när han vänder sig till lärare fokuserar han på de åtgärder som just lärarna kan vidta. Sådant som ligger utanför lärarens möjlighet att påverka, kan man då bortse ifrån. Från sina meta-studier rangordnar han påverkansfaktorer baserat på statistiska måttet effektstorlek. Ett medelvärde på effektstorleken över alla kategoriseringar av materialet är 0,4, och han menar att det kan vara klokt att satsa på faktorer, som ger en förbättring över genomsnittet. I flera publikationer listar han en kategorisering, där effektstorleken är 1,44, och han sätter först etiketten återkoppling på denna, senare elevförväntningar, och senast elever med förmåga till självbedömning.

Hans råd i boken Synligt lärande för lärare, Synligt lärande för lärareoch i skolutvecklingsmaterialet Visible Learningplus, baseras rimligen på det han totalt lärt sig av sina meta-studier, och inte bara på någon enstaka kategorisering av det stora materialet. Jag1 gör därför efter bästa förmåga en övergripande och ofrånkomligen subjektiv beskrivning, av vad som är kärnan i Visible Learning enligt boken Synligt lärande för lärare.

För det första skall man arbeta empiriskt och hela tiden observera, och om möjligt mäta, vad insatserna har för påverkan på elevernas framsteg. Detta med fokus just på elevernas individuella framsteg är en central del av budskapet! Individuella framsteg mäter man bäst med individuella tester före och efter den aktuella undervisningsinsatsen. Vill man jämföra med andras resultat, eller med graden av påverkan av andra undervisningsinsatser, kan man använda måttet effektstorlek. Är man inte ute efter det, kan man lika gärna räkna med individuell procentuell förbättring under perioden.

Ett samfällt vittnesmål från lärare, som mätt just de individuella framstegen, är att detta gett dem en aha-upplevelse! De har blivit överraskade, när de sett vilka elever som gjort stora framsteg, och vilka som gjort små eller rent av negativa. Detta har dem gett en helt annan syn på sin undervisning än vad den traditionella listan, med enbart elevernas slutresultat i form av uppmätt kunskap/förmåga vid periodens slut, givit. Vad kan bakgrunden och orsakerna vara till de stora framstegen? Till de små eller negativa? Hur bör detta påverka planeringen av min kommande undervisning?

  • Var befinner en viss elev sig just nu?
  • Vart vill man komma?
  • Vad är nästa steg? 


Stödet till en elev måste utgå fran
var eleven befinner sig i sitt lärande. Bästa stödet är att motivera eleven att anstränga sig för att ta nästa steg; att göra detta nästa steg spännande och utmanande, men genom ansträngning möjligt att nå. Processen och utmaningen att ta dessa steg måste normalt vara individuell; eleverna marscherar inte precis i takt med lärarens genomgång av innehållet. Samtidigt kan kanske inte läraren hinna med att vara involverad i alla sina elevers alla små steg. Både effektivitetsskäl, och målet att utveckla elevens egen motivation och eget ansvar, talar för att det är klokt att utveckla en viss grad av "självbetjäning" och en elevsamverkan i denna process.

På Nya Zeeland har man haft en lång tradition med portfoliobedömning och med eleverna synliggör sina framsteg för sig själva, för varandra och för föräldrar och lärare, genom att de från förskolenivå själva på "anslagstavlor" (på för dem lagom höjd:-) markerar, när de klarat av olika saker i sin lärprocess. Genom att läraren får en överblick över var de olika eleverna befinner sig i sitt lärande flyttas lärarens uppmärksamhet till att vid behov ge stöd till de inviduella framstegen. Det är den samlade effekten av dessa, som leder till resultatet. För individen, för klassen och för skolan vid kursens, årskursens och utbildningen slut. Detta synsätt är naturligt för John Hattie, sannolikt mera främmande i svensk tradition, där man nog oftast är mera avvaktande till att "lämna ut" enskilda elevers framstegstakt.

Eleverna kan också ge varandra stöd och uppmuntran. Det är viktigt att utveckla en klassrumskultur, där man uppmuntras att fråga och att få göra fel. Det är ju detta som ger situationer där man lär sig, förutsatt att man själv, med eller utan hjälp, kan avgöra om man gjorde fel. Med ett "growth mindset" (enligt Carol Dweck) sökar man sig till utmaningar, till problem som man inte direkt kan klara, för att få tillfälle att utvecklas och lära sig. Med ett "fixed mindset" sökar man situationer, där man får briljera med att visa vad man redan kan, och undviker de utmaningar, där man riskerar att misslyckas, och som därmed skulle ha kunnat leda till lärande och utveckling.

För lärarlaget kan man tillämpa samma resonemang som för elevgruppen. Det är lika viktigt där, att man tillåts pröva nya saker, att man tillåts riskera att göra fel, och att man öppet diskuterar sin egen förmåga som något man vill och bör utveckla.

Om man skall kunna veta om det man försökt göra blev tillräckligt bra, måste man på något sätt observera resultatet. I vilken utsträckning har jag som lärare bidragit till mina olika elevers framsteg? Jag måste lära känna min påverkan! Vi måste alla, elever, lärare, och andra, kunna arbeta med formativ bedömning. Kontinuerligt, på individnivå, av elever, av oss själva och av kollegor/kamrater.

Bengt Lennartsson, editor Tänkarnätverket - Thinking Schools Network.

 


ICOT-2018, Miami, FL, May 16-20,2018.

TEDxNorrköping Sponsors: Norrköping City, Linköping Uuniversity

Thanks to support from Linköping University and Norrköping City, will we now be able to plan for two to four full TEDxNorrköping events per year, and also for one TEDxNorrköpingSalon event per month (except for summer and christmas months). These Salon events will normally be located to Thursday evenings.
More at TEDxNorrkoping.com

Swedish experience from Visible Learning plus

Gustav Vasa skola, Stockholm, was among the first in Europe,. Principal Lena Arkéus about their objective and experience. (in Swedish with English subtitles). International experience from Gustav Vasa and 15 other schools in a book (Oct.2015); Swedish translation may come.

Carol Dweck's Mindset

Carol Dweck's Mindset - Man blir vad man tänker
now available in Swedish. Today 215 SEK from Bokus.se. The video from her TEDxNorrköping Talk, with subtitles in 36 languages, has gained over 6 million visits on the Internet.